En vecka har snart gått sedan vi var hos sjukgymnasten Charlotte på Haninge Hundhälsa. jag har masserat och stretchat henne varenda dag efter det, känner mig duktig som faktiskt tagit tag i det varje dag och verkligen börjat prioritera! Även om det handlar om bara 20/30 min av dagen så är det knasigt att få ihop det, jag är en stressad person och har allt i oordning i skallen. Nu när jag jobbar e de ännu värre.

denna lilla söta snart gamla tös har även börjat gå upp i vikt, närmare 2 kg har hon snart gått upp... vilket är det absolut sista som är bra för henne just nu. eftersom att hon inte alls rör på sig lika mycket på sig nu så blir det väl så. Minskning av maten är det jag kan göra nu känner jag, frågan e om jag inte ska ta å byta till ett veterinärfoder... j/d eller vad det heter. (fast fatta å bära den fram och tillbaka för hand från kolartorp hem...).

Pepsi ska tillbaka till Charlotte på torsdag för ytterligare en bahandling, jag förväntar mig inte ett skit. varför skulle detta förändra något när INGET annat har gjort det... lite så känner jag just nu.

Men hon lever fortfarande med och är glad tjejen. Hon kommer att säga till när hon inte orkar mer och jag som känt henne i alla dessa 7 år kommer märka, det ska inte gå så långt att hon bara lider... det hoppas jag också att ni förstår att jag inte kommer att göra. den dagen jag kommer få ta det svåra beslutet, kommer vara den jobbigaste dagen i mitt liv. fan, vill ej tänka på det


min pepsi